Nu har jag hört och läst så mycket om den utvecklade kollektivtrafikens välsignelser att jag förstår att det går att "frälsa" även mig för idéerna. Det behövs ju inte mycket, om man tänker efter.
Det är bara de sista tio-tolv procenten av kollektivresandet som behöver förbättras - de där korta bitarna i början och slutet av mina 3-milaresor. Förargliga snuttar som mest består av väntan. Ofta i snålblåst och regn eller yrande snö.
I den utvecklade kollektivtrafiken kunde jag få en ren, tyst, varm och skön sittplats som väntar mig nästan utanför dörren och tar mig dit jag vill - precis när jag behöver åka - och utan byten och väntan. Ja, en sån kollektivtrafik vore bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar